Malignt melanom, inget att larma om

torsdag, mars 31st, 2011

Metros förstasida nyligen:

I papperstidningen finns sedan ett diagram, som dock inte finns med i artikeln på Metros hemsida:

Siffrorna i diagrammet är självfallet korrekta och även dödsfallen ökar onekligen – hela tidsperioden som anges i Socialstyrelsens rapporter Dödsorsaker 2009 och Dödsorsaker 2005 - samtliga diagram går att klicka på för förstoring:

Här skulle blogginlägget kunna avslutas med att någon kommentar i stil med att det alltså är bäst att teckna sjukförsäkring eller diagnosförsäkring (där malignt melanom tjockare än 0,5 millimeter omfattas av diagnosskyddet) medan man fortfarande har ynnesten att inte ha hunnit drabbas av det galopperande folkhälsoproblemet, men jag tänkte istället i stort börja inlägget här.

Såväl Metros diagram som mitt ovan har nämligen klippta y-axlar, och har inte ens korrigerats för att befolkningen växt med cirka 533 000 invånare sedan 2000 och med cirka 825 000 sedan 1990. Uppdelat på kön och anpassat efter befolkningen, och med intakt y-axel:

Malignt melanom, precis som all annan cancer, är dock en sjukdom med väldigt tydlig åldersprofil – dödsfallens fördelning och frekvens i åldersgrupperna 2009:

Dödligheten i malignt melanom är alltså liten fram till pensionsåldern. Därför blir det fenomen som snuddats vid i tidigare inlägg – att befolkningsstrukturen förändras - grundläggande att ha med i resonemanget; dödstal per 100 000 för befolkningssegmentet 15-74 år:

Ska man sedan vara riktigt petig så har dessutom åldersgruppen 15-74 år i genomsnitt blivit ett år äldre sedan 2009, vilket också bidrar en smula till trenden.

Den ökande trenden finns dock fortfarande kvar, men är lindrigt uttryckt inte direkt förstasides- och löpsedelsstoff. I dagens forskningsläge så är det helt sonika så att något någon gång kommer att taga en av daga – och när nu dödligheten i bland annat trafikolyckor och hjärtinfarkter minskar så kommer per definition något annat att öka. Det bör dessutom noteras att malignt melanom är en cancerform med låg dödlighet - 4,1 per 100 000 för kvinnor och 6,4 för män under 2009; jämförelsevis är motsvarande siffra för prostatacancer drygt 60 och för bröstcancer hos kvinnor cirka 800. Angående cancer i stort så är vidare inte heller det något tilltagande samhällsproblem - ur Dödsorsaker 2009:

Det är ju dessutom också så att solen har sina hälsofördelar, exempelvis är den viktig som D-vitaminkälla – och D-vitamin är viktigt även gällande cancer – ur en forskningsrapport på temat:

It was estimated that about 50,000-63,000 annual cancer deaths in the U.S. (10% of all cancer deaths) could be prevented if all Americans had sufficient vitamin D.

Vidare har forskare larmat om att undvikandet av solljus kan bidra till autism och att engelska sjukan nu ökar. Nu är i mitt tycke även kontralarmen väl uppblåsta; det viktigaste ur mitt perspektiv är att solljus är något väldigt skönt och att det vore synd att ta bort något från den känslan.

Så gå gärna ut i solljuset och njut – oavsett om du omfattas av diagnosskyddet i våra försäkringar eller ej så är du helt enkelt med god marginal trygg nog att leva livet på den fronten.

Också Uri Geller tryggar upp tillvaron

onsdag, mars 30th, 2011

Uppenbart ständigt aktuelle Uri Geller deltar nu i Kanal 5-programmet Fenomen, och det kan ju vara intressant att se att även någon som fått sina paranormala krafter från utomjordingar gör sitt för att minska riskerna i levernet.

Exempelvis så finns det exempel där han antyder att han vänder sig från den som ska rita något som han telepatiskt ska gissa sig till, men där han sedan i stort starrbligar rakt på den som ritar. Det säger ju på intet sätt att han inte har övernaturliga krafter – bara att det kan vara skönt med lite extra trygghet.

Och angående paradtricket med de böjda skedarna så kan det ju noteras att han valt ett trick som även en hel sal med icke-övernaturliga personer klarar att utföra. Det går dessutom att bära skeden på ett sådant sätt att man enkelt kan böja den inför tillfället då den ska visas upp. Det säger ju på intet sätt att han inte har övernaturliga krafter – bara att det kan vara skönt med lite extra trygghet.

Och när han ska få en tv-publik att påverka en kompass så har han alldeles väldigt uppenbart med en magnet. Det säger ju på intet sätt att han inte har övernaturliga krafter – bara att det kan vara skönt med lite extra trygghet.

Och angående hans trick att få igång klockor genom att blott säga 1, 2, 3 fungera så har en undersökning visat att över 50 procent av de klockor som lämnas in inte är trasiga sett rent mekaniskt, utan att de stannat för att de slaggat igen av damm, smuts eller någon typ av oljeproblem. Värmer man då klockan i handen och skakar den så kan klockan alltså mycket väl gå igång under en period. Det bör också noteras att ifall några tusen följer experimentet och det räcker med något tiotal för att påvisa effekten så är det sannolikt att han når sitt mål. Det säger ju på intet sätt att han inte har övernaturliga krafter – bara att det kan vara skönt med lite extra trygghet.

När han sedan testas under mer kontrollerade förhållanden, som exempelvis i James Randis experiment hos Johnny Carson eller Criss Angels test så går det ju att helt sonika avstå på grund av en dålig dag. Det säger ju på intet sätt att han inte har övernaturliga krafter – bara att det kan vara skönt med lite extra trygghet.

Vidare angående Fenomen så uppskattade jag den lilla säkerhetsåtgärd som Peter Gröning använde sig av vid skuggtricket med Linda Lampenius. Tricket misslyckades milt uttryckt kapitalt trots säkerhetsarbetet, men studera gärna klippet och försök hitta var knepet ligger. Skulle du vilja ha hjälp med letandet går det – för att inte avslöja för den som inte vill läsa av misstag – bra att kommentera till det här inlägget eller e-posta mig på martin.stromberg@lararforsakringar.se (de två första minuterna av klippet är en tramsig presentation av tricket och de sista cirka 2:30 är urusel cold reading – båda kan med fördel hoppas över).

Viktigt att hålla koll på pensionsavgifterna!

tisdag, mars 29th, 2011

Det finns många pensionsförvaltare som vill ta hand om din tjänstepension. I marknadsföringen används ofta en framgångsrik avkastningsperiod. För att kunna utläsa om ett bolags avkastning har varit bättre än ett annat bolags avkastning så är det viktigt att  ha tillgång till jämförbara perioder. Något som det också är viktigt att tänka på vad det gäller avkastningen är att avkastning är en historisk uppgift som inte säger något om hur den framtida avkastningen kommer att bli.

När man väljer ett visst bolag som förvaltare av sin tjänstepension är det väldigt viktigt att titta på vilka avgifter som bolaget tar ut för att förvalta tjänstepensionen. Det är inte alltid lätt att tyda detta. Kanske hörde ni på nyheterna igår om Alectas förslag om att införa krav på en enhetlig redovisning av bolagens avgifter, enhetliga pensionsbesked och en öppen redovisning av pensionsåldern. Angående det sistnämnda är det nämligen så att olika pensionsförvaltare har olika livstidsantaganden vilket får effekt på pensionsutbetalningens storlek. Om ett pensionsbolag räknar med att de försäkrade kommer att leva till 89 års ålder blir det fråga om en lägre månatlig pensionsutbetalning än från de bolag som beräknar att de försäkrade kommer att leva till 85 års ålder.

DN tar idag upp att många banker lockar med lägre ränta på bolånet om banken också får ta hand om förvaltningen av ditt tjänstepensionsskapital. Det är viktigt att inte stirra sig blind på löftet om det lägre bolånet när banken tar upp detta utan att också fråga banken om vilka avgifter banken har för tjänstepensionsförvaltningen. Lars-Åke Vikberg, vd på KPA, säger till DN att
Bolånerabatten som man får gäller en rätt kort tid. Pensionspengarna däremot ska förvaltas i 40 år, och då är storleken på den årliga avgiften väsentlig.”

Du som är kommunalt anställd lärare har möjlighet att välja Lärarfonder som förvaltare av din tjänstepension. Lärarfonder har en förvaltningsavgift på 0,6 %. Därutöver tillkommer en försäkringsavgift på 90 kr per år from år två (under det första året förekommer ingen försäkringsavgift). Den bästa avgiftsjämföraren som finns att tillgå idag är den jämförelse som Konsumenternas försäkringsbyrå tagit fram. Där kan du gå in och jämföra Lärarfonders avgifter med andra bolags avgifter.

Hör gärna av dig till oss om du har frågor om Lärarfonder eller din tjänstepension i övrigt. Det går bra att skicka ett mail till info@lararforsakringar.se eller att ringa till vår kundtjänst på 0771 – 21 09 09.  

Sommartid

måndag, mars 28th, 2011

Nu i helgen var det återigen dags att vrida klockan en timme framåt, vilket anknyter till tidigare tema – oavsett hur riskfritt och genomtänkt du för din tillvaro så är du ändå samtidigt utlämnad till den där ytterhalven som väljer att fullfölja tacklingen trots att bollen inte är i närheten, bilföraren som väntar en vecka ytterligare med att kolla bromsarna eller – som nu – någon som tvingar dig och övriga samhällsmedborgare att tappa en timmes sovmorgon.

Exempelvis så har ekonomiprofessorn Mark J. Perry uppdaterat en tidigare studie på temat och kommit fram till att bara den tid det tar USA att ställa om klockorna motsvarar närmare 2 miljarder dollar (cirka 12 miljarder kronor) i vad de annars hade haft i lön under den perioden; antar man istället att tidsåtgången är tio minuter per hushåll så motsvarar det 836 miljoner dollar (drygt 5 miljarder kronor). Övriga byråkratibekymmer som tillkommer, som exempelvis att inte alla länder ställer om klockorna samt att de som ändå ställer om inte ställer om samma datum, är än svårare att räkna på, men bör finnas i åtanke. Ytterligare bekymmer som finns är exempelvis krångel att beräkna obekväm arbetstid och vilotid vid övergången, och den som har med djur eller barn att göra märker också omgående att det kan föreligga vissa bekymmer med att ändra deras dygnsrytm.

Sedan är det även så att sommartiden inte sparar energi – ur Wall Street Journal:

Their finding: Having the entire state switch to daylight-saving time each year, rather than stay on standard time, costs Indiana households an additional $8.6 million in electricity bills. They conclude that the reduced cost of lighting in afternoons during daylight-saving time is more than offset by the higher air-conditioning costs on hot afternoons and increased heating costs on cool mornings.

“I’ve never had a paper with such a clear and unambiguous finding as this,” says Mr. Kotchen, who presented the paper at a National Bureau of Economic Research conference.

A 2007 study by economists Hendrik Wolff and Ryan Kellogg of the temporary extension of daylight-saving in two Australian territories for the 2000 Summer Olympics also suggested the clock change increases energy use.

Och vidare på temat så finns det studier som anger att antalet trafikolyckor ökar med runt 17 procent dagen efter omställningen (medan vintertidens effekt knappt är mätbar åt andra hållet) och att antalet hjärtinfarkter ökar med 5 procent första veckan efter omställningen. Sedan ska nu självfallet det här inte överdrivas i sammanhanget - såväl trafikskador som hjärtinfarkter är i en klart fallande trend över längre tidsperioder, men oavsett vad så kan det kännas tryggt att omfattas av såväl sjuk- och diagnosförsäkringens diagnosskydd (där hjärtinfarkt omfattas) som olycksfallsförsäkringsskyddet – ty ingen människa är en ö, som John Donne skaldade.

Angående pensionsavgångar

fredag, mars 25th, 2011

Något som får anses klart underrapporterat i media är förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningen blir exempelvis ständigt äldre, och dessutom i betydligt högre takt än de flesta antar, och sedan kan man exempelvis observera att de som föddes i den senaste babyboomen nu börjar bli vuxna.

Angående att så många blir äldre så ökar även pensionsavgångarna – via siffror från SCB (Excel-fil) – diagrammen är klickbara för förstoring:

Och inzoomat till perioden sedan 2000:

Antalet 65-åringar har alltså ökat med cirka 44 000 bara sedan år 2000, motsvarande en ökning om cirka 54 procent.

Just ökningen i pensionsavgångarna är också något som vi i kundtjänst tydligt märker av, då många har frågor kring såväl sitt medlemskap i fackförbundet som kring försäkringarna i samband med pension. Det kan alltså vara på plats att reda ut de vanligaste frågorna.

Till att börja med så måste man behålla sitt medlemskap i Lärarförbundet/Lärarnas Riksförbund för att kunna ha kvar försäkringarna via Lärarförsäkringar (lämnar man fackförbundet så avslutas försäkringarna automatiskt månaden efter medlemskapet upphör). Medlemskapet som pensionär kostar 35 kronor per månad i Lärarförbundet och 50 kronor per månad i Lärarnas Riksförbund, och för att anmäla övergången till pensionärsmedlem så kan man kontakta Lärarförbundet på 0770-33 03 03 och Lärarnas Riksförbund på 08-613 27 27.

Gällande försäkringarna så fortsätter olycksfallsförsäkringen och livförsäkringen precis som tidigare, och då all tid som pensionär enligt försäkringsvillkoren räknas som fritid så gäller alltså vår olycksfallsförsäkring dygnet runt efter pensioneringen.

Angående sjukförsäkringen så är ju inte längre månadsersättningen av intresse som pensionär; däremot löper diagnosskyddet vidare, där 50 000 kronor betalalas ut ifall man drabbas av någon av de 20 svåra sjukdomar (bland annat cancer, hjärtinfarkt, stroke, MS, Parkinsons sjukdom). Den månad man sedan fyller 65 år så övergår såväl sjukförsäkringen som diagnosförsäkringen automatiskt och utan hälsoprövning till diagnosförsäkring senior, där 40 000 kronor betalas ut ifall man drabbas av cancer, hjärtinfarkt eller stroke.

Även medförsäkrade i diagnosförsäkringen flyttas automatiskt över till diagnosförsäkring senior när gruppmedlemmen flyttas över; däremot finns inget diagnosskydd i sjukförsäkringen för medförsäkrad (som inte längre kan tecknas), så den avslutas bara när gruppmedlemmen förs över till diagnosförsäkring senior. Diagnosförsäkring senior kan vidare inte tecknas på annat sätt än genom att överflyttas till den från sjukförsäkringen eller diagnosförsäkringen.

Gällande frågor kring pension så är det enklaste, precis som Therese skrivit tidigare, att gå in på minpension.se för att enkelt och överskådligt se pensionsprognosen och också kunna laborera med uttagstidpunkt och utbetalningstid.

Men även som pensionär så gäller alltså olycksfallsförsäkringen utan begränsningar gällande aktivitet – även som pensionär kan man således vara trygg nog att leva livet.

Hur påverkas vi av krisen i Japan?

tisdag, mars 22nd, 2011

Dagligen har vi i nyhetssändningarna under en dryg veckas tid kunnat följa de scener som utspelats i Japan sedan jordbävning och tsunami orsakade en enorm förödelse. Förutom att materiella ting och människor farit illa genom skalv och flodvåg blev också hot om kärnkraftsstrålning en del av vardagen för japanerna. Många av oss är nog förundrade över det lugn vi kan se bland de hårt drabbade människorna som befinner sig mitt i detta kaos.

När ett land som Japan drabbas av en kris som den vi nu kunnat skåda får detta effekt även på vår världsekonomi. Vi har under den senaste tiden kunnat se sjunkande börsvärden dag för dag. Denna vecka inleddes dock med en viss uppgång på den svenska börsen vilken bland annat hade samband med information under gårdagen om en viss lättnad i kärnkraftskrisen i Japan. 

Det är alltid svårt att veta vilka fondplaceringar som är bäst. Krisen i Japan är ett tydligt exempel på det då man alldeles innan tsunamin kunde se att nysparande i Japan-fonder gick upp något beroende på att man då kunde se lite bättre utsikter i Japans ekonomi. Med facit i hand vet vi att dessa utsikter sedan förändrades tvärt! Varför det finns ett allmänt råd om att sprida riskerna så väl geografiskt som inom olika branscher känns plötsligt väldigt självklart. 

För den som är i behov av sina sparpengar inom en snar framtid finns det också ett allmänt råd om att lägga över placeringen i en mer trygg sparandeform som exempelvis obligationer eller räntefonder ju nämre man kommer den tidpunkt då man vill använda sitt kapital. I ett sparande i obligationer eller räntefonder får kriser som inträffar tvärt och överraskar så väl förvaltare som individuella sparare inte lika stora effekter som sådana kriser får på ett sparande som placerats helt i aktier. För den som har långt kvar tills det att sparkapitalet ska användas kan det däremot vara värt att ta lite mer risker för att genom risktagandet också öka möjligheten till högre avkastning. Viktigt dock att vara medveten om de risker man tar och vad riskerna kan få för effekt! Läs gärna mer om hur Lärarfonder tänker runt risktagande och ålder på Lärarfonders hemsida.

Kanske får en kris som den Japan nu drabbats av, och de effekter som en sådan kris får för en hel värld, dig att vilja se över ditt sparande. Om du vill ha hjälp av en rådgivare med att se över det sparande du har, eller kanske har ett behov av att påbörja, är du välkommen att boka tid hos Agneta, Susanne och Rita. Kontakta vår kundtjänst för att boka rådgivning på 0771-21 09 09 eller använd bokningsfunktionen på vår hemsida.

Ps. För dig som har valt att spara genom Lärarfonder skriver Lärarfonder på sin blogg om sina investeringar i Japan och hur Lärarfonders förvaltare tror att krisen kan komma att påverka Lärarfondernas utveckling. Lärarfonder svarar också på sin blogg på frågan om de har investeringar i det japanska kärnkraftsföretaget Tecpo, vilket de inte har. Ds.

Idag firar vi ∏-dagen

måndag, mars 14th, 2011

Blåbär och äpple.

Här på kontoret gillar vi högtidsdagar med koppling till olika bakverk, som kanelbullens dag och fettisdagen i förra veckan. Vi firar även den egenpåhittade Butterkakanas dag i augusti varje år.

Idag den 14 mars är det i alla fall ∏-dagen (Pi-dagen). Det kallas Pi-dagen eftersom den i amerikanskt datumformat skrivs 3/14 och Pi som bekant är 3,14. Dagen firas på olika håll, bland annat på Lärarförsäkringar, med paj (pi uttalas ju paj på engelska).

Boka den 14 mars i kalendern nästa år och titta förbi på lite pi.

Även Leandro Saucedo säkrade lördagskvällen

måndag, mars 14th, 2011

Att spela på icke önskvärda resultat i Melodifestivalen är i ärlighetens namn ett ämne som jag på förhand trodde var med marginal uttömt i och med det tidigare inlägget, men när ”Dannys brorsa, finanskille”, som Rikard Olsson presenterade honom, lade fram ärendet så direkt som i Melodifestivalfinalen så är det svårt att låta bli att omnämna det – från SVT Play, cirka tio minuter in i programmet (programmet finns tillgängligt till och med 2011-04-10):

Rickard Olsson: ”… och jag har förstått att du tänkte spela på någon av Dannys motståndare här i kväll. Hur tänkte du då egentligen som brorsa?”
Leandro Saucedo (jo, så heter han): ”Nä, men du vet, jag är finanskille, då tänker man på hedge – man vill maximera utdelning och minimera risken.”
RO: ”Okej.”
LS: ”Om brorsan vinner, ja då är jag världens lyckligaste – om han inte vinner så tjänar jag pengar.”
RO: ”Okej, så du vinner hur det än går, helt enkelt?”
LS: ”Exakt.”
RO: ”Vilket vill du helst vinna då – lycka eller pengar?”
LS: ”Lycka, alla gånger.”

Tidigare inlägg i ämnet:
- Babsan säkrade lördagskvällen
- Ned Flanders och Homer Simpson om försäkringar

Katastrofen i Japan

fredag, mars 11th, 2011

Japan träffades i morse svensk tid av en fullständigt förödande jordbävning med efterföljande tsunamivåg – enligt BBC så saknade fyra miljoner hushåll elförsörjning efter katastrofen och enligt Aftonbladet så är över 1000 personer döda, och 88 000 människor är på flykt.

Den här jordbävningen uppmättes till 9,0 på Richterskalan; jordbävningen i Haiti 2010 uppnådde blott 7,0. Richterskalan är logaritmisk, vilket gör att jämförelser inte är alldeles uppenbara, så för att underlätta jämförelse kan man räkna om kraften i jordbävningarna till hur mycket trotyl (TNT) det skulle krävas för att orsaka motsvarande effekt – enligt Wikipedia så motsvarade Haiti-skalvet 474 000 ton trotyl, Japan-skalvet nu motsvarade 474 miljoner ton – alltså tusen gånger mer. Sveriges största jordbävning någonsin inträffade i bohuslänska Kosterö 1904 och uppskattades enligt Wikipedia till maximalt 6,0, motsvarande 15 000 ton trotyl.

Egentligen känns allt som går att skriva oerhört futtigt i sammanhanget, men utöver alla de genialiska ingenjörer och entreprenörer som lyckats konstruera ett samhälle som ändå skapligt kan hantera naturens ofattbara krafter så finns det även dem som erbjudit möjlighet att säkra upp tillvaron finansiellt, utöver försäkringar, också vid naturkatastrofer – Tyler Cowen på Marginal Revolution länkar till en rapport (pdf) som anger att Svensk Exportkredit tydligen var pionjärer på temat:

In 1984, Svensk Exportkredit launched a private placement of earthquake bonds [obligationer] that are immediately redeemable if a major earthquake hits Japan. Insurers in Japan bought the bonds agreeing to accept lower than normal coupons in exchange for the right to put the bonds back to the issuer at face value if an earthquake hits Japan. This is the earliest catastrophe risk bond deal we know about.

Annars angående naturkatastrofer utomlands och Lärarförsäkringars utbud så är främst följande stycke av intresse – ur hemförsäkringsvillkoren (pdf, sid 14-15):

Merkostnader vid katastrof
A48. Om du befinner dig i ett akut krisområde när katastrofen inträffar kan vi ersätta nödvändiga och skäliga merkostnader för att ta dig till en säkrare plats. Vi betalar högst 10 000 kronor per försäkrad. Som akut krisområde räknas en plats där det inträffat en naturkatastrof, terrorhandling eller smittspridning och Sveriges utrikesdepartement (UD) som en följd av krisen avråder från resor till området eller svenska staten väljer att sätta in krisberedskap för att evakuera från utlandet.

”Superråttor” omfattas också av Husextra

fredag, mars 11th, 2011

Råttor har tidigare nämnts på bloggen, men Aftonbladet skrev nyligen om ”superråttor”, så det kan förtjäna ytterligare ett inlägg.

Till att börja med är råttan inget djur som behöver några förstärkningsord – ur det tidigare inlägget:

Råttan är ett fascinerande djur – en överlevnadsmaskin som äter allt, kan ta sig igenom centimeterstora springor, hoppa en meter högt och överleva fall på upp till 15 meter. En råtthona kan dessutom få sju kullar á åtta ungar per år, så ifall samtliga avkommor överlever och förökar sig i den takten blir det runt 350 miljoner råttor från en kull inom tre år.

Att tillägga till ovanstående skulle kunna vara en punktlista över varför råttor är smartare än tvååriga människor, där bland annat råttor går direkt genom en labyrint ifall de en gång lärt sig vägen. Det är alltså inget extraordinärt ur råttperspektiv att Anticimex fortfarande har bekymmer med att ligga steget före, men på samma sätt som de ständigt återkommande artiklarna om nya datavirusfaror så säljer larmrubriker såväl lösnummer för tidningen som produkter för den intervjuade. Jämviktsläget blir alltså helt enkelt att tonläget hamnar en smula högt, vilket även syns i att en sökning på ordet ”superråtta” med variationer inte ger en enda träff på Anticimex hemsida.

Oavsett vad så är oönskade råttor såväl en brandrisk som en smittorisk, och som tidigare nämnt närmast ostoppbara, så det är definitivt en extra trygghet i att råttor saneras utan självrisk i Husextra.

Det bör också noteras att tamråttor generellt är sociala, lättskötta och intelligenta husdjur som även kan användas till att upptäcka landminor, och Sverige är faktiskt ett av de länder som förknippas med råttan i kinesisk astrologi, så det känns som ett sympatiskt tecken i tiden att råttan i kulturen gått från Svarte-Petters avgrundsdjupt föraktande ”r-r-r-rat” till Ratatouille.