And now, the non-news

måndag, januari 30th, 2012

DN-journalisten Anders Bolling inleder sin presentation av omvärldsoptimistiska Framstegsbloggen med formuleringen: ”Nyheten är till sin natur negativ”. Jag håller visserligen inte fullt med honom i påståendet – och har exempelvis skrivit om att hajar inte är något nämnvärt hot och att malignt melanom inte förtjänar sin larmstämpel – men förstår självfallet vad han menar.

Så vidare på det viktiga inte-temat – nya rön från Forskning.se:

Förekomsten av gliom – den vanligaste formen av hjärntumör – ökar inte i de nordiska länderna, vilket talar emot att användning av mobiltelefoni skulle vara en orsak till sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i vetenskapstidskriften Epidemiology. De analyser som forskarna presenterar visar även att de riskökningar vid mobiltelefoni som tidigare redovisats i enstaka studier borde ha synts i den generella cancerstatistiken om det funnits en verklig risk med att använda mobiltelefon.

Så även om jag antar att dagens ständigt uppkopplade ungdomsgeneration i genomsnitt inte oroat sig särskilt mycket över cancerincidensen några decennier in i framtiden så kan förhoppningsvis rön som ovan (som även återspeglas såväl i andra svenska resultat som i internationella studier) lugna såväl den i stort lika uppkopplade föräldragenerationen som den åtminstone ett tag till något mindre uppkopplade generationen äldre än så.

Rön som dessa är också en grund till att vi förra året kunde sänka sjukförsäkringens premier och höja diagnosersättningen, och att vi nu till 2012 kan hålla premierna oförändrade trots att såväl diagnosersättningen höjs från 50 000 till 75 000 kronor (även ersättningen i diagnosförsäkringen höjs till 75 000 kronor; ersättningen i diagnosförsäkring senior är dock oförändrad) som att månadsersättningen vid långvarig arbetsoförmåga höjs från tidigare upp till 1500 kronor per månad till upp till 1600-2000 kronor per månad. Förändringarna gäller självfallet även dem som har tecknat sjukförsäkringen sedan tidigare.

Så ifall du har frågor kring sjukförsäkringen eller ifall du önskar komplettera med den för dig eller medförsäkra i den så rekommenderas att ringa oss på 0771‑21 09 09, så hjälper vi dig med det.

(Rubriken inspirerad av inledningen till Iggy Pops Louie, Louie-cover)

Det ständiga lösenordsbryderiet

söndag, januari 22nd, 2012

Tankenöt: En Iphone ger tio chanser att ange korrekt fyrsiffrig pin-kod innan telefonens innehåll raderas – hur stor är då chansen att lyckas ta sig in i en upphittad telefon?

Den strikt matematiska angreppsvinkeln på problemet ovan är alltså att någon på ren slump lyckas med att chansa rätt bland 10 000 valmöjligheter (0000 är också en möjlig kombination) någon av tio gånger (där man aldrig testar samma kod två gånger). Den matematiska chansen att hitta rätt lösenord är alltså 1 på 1000.

Människan är dock ingen slumpgenerator – en studie av 204 508 användare visade att 8884 (drygt 4 procent) av dem valt ’1234′ som kod, och de tio vanligaste koderna tillsammans täckte cirka 15 procent. Den verkliga chansen att hitta rätt lösenord är alltså cirka 1 på 7. Känner man sedan till exempelvis innehavarens och familjens födelseår så ökar chansen ytterligare.

På samma sätt visade undersökningen av en hackad databas att ’123456′ var det vanligaste lösenordet, följt av ‘hejhej’ och ‘hejsan’; bland engelskspråkiga hamnade ‘password’ först, följt av ’123456′ och ’12345678′. På företagssidan är istället varianter av ‘sommar’ och ‘vinter’ vanligast.

Sådana här besvär har föga att göra med Lärarförsäkringars produkter, men utgör uppenbarligen en tillräckligt stor del av Lärarförsäkringars övergripande tema vardagstryggheten för att i tider av nyhetstorka återkommande resultera i löpsedelslarm. Nu senast var det Svenska Dagbladet som skrev på temat, och det är onekligen frustrerande att hitta lösenord som inte är självklara för utomstående men som ändå är enkla att komma ihåg – särskilt som lösenorden lätt blir några stycken och dessutom ofta måste bytas med olika frekvens.

För att – i väntan på kommande tekniker – underlätta bekymret är jag personligen svag för leetspeak, där bokstäver byts ut mot siffror med liknande form:

O=0, I/L=1, R=2, E=3, A=4, S=5, G=6, T=7, B=8

Skulle man alltså exempelvis vara ett fan av wrestlaren Undertaker så kan man börja med ‘Und3rtak3r’, och sedan byta till ‘Und4rtak4r’ och så vidare när så tarvas.

Den ständigt återkommande internetreferensen XKCD håller dock inte alls med mig, och föreslår istället en helt annan metod:

Det är alltså bara att välja variant som passar, men så länge lösenordet inte är alldeles påfallande uppenbart så är det generellt av större vikt att exempelvis inte låta lappar med lösenordet ligga framme och att inte låta omgivningen titta när du anger lösenordet – och att vara oerhört restriktiv med att uppge lösenordet till någon. Sedan skulle jag även rekommendera att ha olika lösenord för varje ställe där det verkligen vore jobbigt att bli av med det, så att inte allt tappas ifall ett lösenord avslöjas, och att undvika märkliga länkar.

Dessutom är det viktigt att ha i åtanke att många sajter låter dig skicka efter lösenord, så generellt är lösenordet till e-postadressen det allra mest kritiska.

I övrigt var åtminstone så vitt jag kände till ”I tried changing my password to ‘mypenis’, but they said it was too short” ensamt habilt skämt på temat, men Nick Helm utökade relativt nyligen utbudet med sitt Edinburgh Fringe-vinnande ”I needed a password eight characters long so I picked Snow White and the Seven Dwarves.”

SMHI fortsätter halkvarna

onsdag, januari 18th, 2012

Halkvarningar nämndes bara i förbifarten i tidigare inlägg, men SMHI fortsätter att varna, och temperaturen fortsätter pendla kring det i sammanhanget kritiska nollstrecket, och en sådan här nätsvart dag så kan det vara tillfälle att skriva mer om såväl den svarthalka som SMHI varnar för som lite allmänt om halka och fallolyckor.

Svarthalka – eller ”osynlig dödshalka”, som Aftonbladet nyligen benämnde fenomenet – är alltså halka som utgörs av ett tunt lager is, och som då är extra lurig då den är i stort omöjlig att upptäcka, samtidigt som den kan ge förbluffande resultat:

Vad som ofta glöms i halkvarnandet är dock att det inte behövs ett motorfordon för att få förhöjd risk – ur Socialstyrelsens rapport Skador och förgiftningar i sluten vård 2010 (pdf):

Fallolycka var den vanligaste yttre orsaken, vilket 46 procent av samtliga patienter med en yttre orsakskod hade råkat ut för. Den vanligaste formen av fallolycka var fall i samma plan genom att halka, snava eller snubbla. Dessa fall svarade för drygt 22 procent av samtliga yttre orsaker. Fallolyckor var den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerade särskilt bland de äldre.

Och ur en Rapport-artikel från november 2011  – Jan Schyllander, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

-Om utvecklingen [gällande fallolyckor] fortsätter på samma sätt kommer sjukhusen inte att ha plats för vanliga olycksfall, där kommer det bara att ligga trasiga höftleder och liknande, säger han.

Och även om Schyllander känns väldigt överdrivet alarmistisk – särskilt som Socialstyrelsen anger att ”[a]ntalet vårdade till följd av fallolycka har under hela 10-årsperioden varit tämligen konstant” – så anges i Rapport-artikeln även att närmare 1600 personer avled i eller efter fallolyckor under 2010, att fallolyckor kostar samhället 22 miljarder per år och att is och snö resulterar i ”en enorm ökning av antalet fallskador”. Fallolyckor och halka är alltså definitivt en reell risk att vara uppmärksam på, och även en god anledning till att känna sig nöjd över sin olycksfallsförsäkring eller kontakta oss på 0771-21 09 09 för att komplettera med en sådan.

Ett nytt färgglatt kuvert på väg!

onsdag, januari 18th, 2012

Kanske fick du i slutet av förra året ett rosa kuvert från Lärarförsäkringar? Där berättade vi om ditt tjänstepensionsval och om Lärarfonder. Nu landar snart årets orange kuvert från Pensionsmyndigheten i din brevlåda.

Det orange kuvertet innehåller information om den pensionsdel som du har rätt till enligt lag, den allmänna pensionen. Du kan bl.a. se hur mycket allmän pension du hittills har sparat ihop. Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. För premiepensionen kan du själv välja fonder. Om du har valt, och vad du i så fall har valt, kan du se i ditt orange kuvert. Du kan också se hur det gått för just dina premiepensionsfonder i jämförelse med den genomsnittliga premiepensionsspararen.

Under januari får du som redan är pensionär ditt orange kuvert. Därefter delas kuverten ut i olika omgångar runt om i landet under perioden 6 februari tom 20 mars. Du kan själv se när kuverten kommer att delas ut i den del av Sverige där du bor på Pensionsmyndighetens hemsida. På hemsidan finns också en guide till hur du på ett enkelt sätt läser och tar till dig innehållet i det orange kuvertet.

Om du vill ha en samlad bild av ditt totala pensionssparande kan du besöka minpension. Där sammanställs den allmänna pensionen tillsammans med din tjänstepension och ditt eventuella egna kompletterande pensionssparande.

Glöm nu inte att öppna och noga läsa alla dina färgglada kuvert!

Homer Simpsons möte med luddiga försäkringsvillkor

måndag, januari 16th, 2012

TV6 visade nyligen Simpsonsavsnittet Trilogy of Error, där Homer får sin tumme avkapad; han anser ju dock som bekant att försäkringar är ”the greatest deal ever”, och har därför varit anmärkningsvärt förutseende – från SNPP:

Hibbert: I’m sorry, Homer. Your HMO [health maintenance organization - en gruppförsäkring] doesn’t cover this type of injury.
Homer: But I have finger insurance.
Hibbert: A thumb is not a finger!
Marge: Isn’t there anything you can do?
Hibbert: Well, I could cut off the other thumb for a sense of symmetry.

Här kan dels noteras att specifika fingerförsäkringar faktiskt existerar – exempelvis så har gitarrvirtuosen Jeff Beck försäkrat samtliga fingrar för 700 000 pund styck [motsvarande drygt 7,5 miljoner kronor] – samt att diskussionen ifall tummen är att räkna som ett finger, trots då att den har en led färre och verkar i annan riktning än sina kollegor, tydligen är tillräckligt levande för att få utrymme i Wikipedias tumartikel.

Mer intressant ur den här bloggens perspektiv är dock komedins ständiga samhällsavspeglande, där en inte alldeles ovanlig uppfattning är att det är en djungel att få ersättning även då skada uppstår, och det kan här vara lämpligt att återigen framhålla enkelheten i Lärarförsäkringars olycksfallsförsäkring: det krävs ingen hälsodeklaration för att få teckna den, den gäller all tid utöver vad din arbetsgivares olycksfallsförsäkring omfattar (i stort arbetstiden samt resan till och från jobbet) och den gäller helt utan begränsningar avseende aktiviteter.

De undantag som anges i villkoren (pdf) för olycksfallsförsäkringen är dels (vilket gäller samtliga Lärarförsäkringars personförsäkringar) skador ”orsakade av atomkärnreaktion samt biologiska, kemiska och nukleära substanser”. Och vidare ur villkoren:

Som olycksfallsskada räknas inte frivilligt orsakad kroppsskada och kroppsskada som uppkommit genom
• smitta av bakterier, virus eller annat smittämne – smitta på grund av insektsstick eller liknande kan dock ersättas som olycksfallsskada
• smitta eller förgiftning genom intagande av mat eller dryck
• ingrepp, behandling eller undersökning (skada vid medicinsk behandling) eller genom användning av läkemedel
• förslitning, överbelastning eller överansträngning. Kroppsskada som vanligtvis inte betraktas som olycksfallsskada är exempelvis ryggskott, diskbråck och muskelbristning.

Slutligen räknas inte tandskada som uppkommit vid tuggning eller bitning som olycksfallsskada, vilket för övrigt även gällt samtliga övriga olycksfallsförsäkringar jag studerat.

Utöver ovanstående enkelhet så kostar även olycksfallsförsäkringen blott 25-30 kronor per månad och kan tecknas direkt via telefon 0771-21 09 09, e-post info@lararforsakringar.se eller direkt via hemsidan, så hör gärna av dig ifall du har frågor kring försäkringen eller ifall du vill teckna till den.

Tidigare blogginlägg där Homer Simpson förekommer:

- Om att önska

- Homer Simpsons möte med hälsoprövning

- Ned Flanders och Homer Simpson om försäkringar

Vardagsnumerologi

fredag, januari 13th, 2012

13 är ett mytomspunnet tal – det sägs bland annat att Judas var den trettonde gästen vid Jesu sista måltid och Loke likaså vid Balders begravning, och det finns såväl hotell som saknar en trettonde våning som flygplan som saknar just den raden. Fobi mot talet 13 kallas för triskaidekafobi, och den ännu lite smalare fobin mot fredagen den 13 kallas paraskevedekatriafobi (efter grekiska ‘paraskevi’ för ‘fredag’ och ‘dekatreis’ för 13).

Den paraskevedekatriafobiske bör dock en dag som denna kunna finna åtminstone viss lindring i Trygg-Hansas senaste pressmeddelande:

Det visar sig att under fredagar som inträffar den trettonde dagen i en månad, så är det generellt sett färre skador jämfört med alla andra dagar, säger Johan Eriksson på Trygg-Hansa.

Eriksson väljer att ange slumpen som den överhängande faktorn, vilket spontant låter som en trovärdig analys, men något som också förtjänar att nämnas i sammanhanget är Peltzmaneffekten:

The Peltzman effect is the hypothesized tendency of people to react to a safety regulation by increasing other risky behavior, offsetting some or all of the benefit of the regulation.

Och på samma sätt som då en upplevd säkerhetsökning förändrar beteendet så gör en riskökning detsamma – ett sentida exempel på det är att julhelgen där SMHI och följaktligen samtliga större medier varnade för blixthalka resulterade i det utklassningsvis bästa trafikresultatet gällande den helgen i modern tid – folk mer än kompenserade alltså för busvädret, och även beryktade datum som fredagen den 13 kan enligt samma logik innebära ökad uppmärksamhet.

Alldeles bortsett från numerologi och obskyra effekter så symboliserar fredagen annars främst slutet på arbetsveckan och utrop som TGIF, och sådana tillfällen att leva livet gör man gott i att vara trygg nog att omfamna.