Beach 2042

fredag, mars 30th, 2012

Sommartiden har nyligen infallit, men det avhandlades redan förra året här på bloggen, och årets sommartidslarmande var alltså inte alldeles oväntat. Jag såg dock en relaterad lustifikation på Facebook:

Glöm inte sommartiden!! KOM IHÅG!! Inatt ska badrumsvågarna ställas tillbaka 5kg. Sommarvikt kallas det. ;)

Just sommarkroppen har så länge jag minns varit ett ständigt återkommande samtalsämne på samma självklara sätt som vädret, och även om diskussionen uppenbart är utseendedriven så kopplar media ofta samman vikt med ohälsa, så vidare på trygg nog att leva livet-temat kan det vara värt att länka till forskningsresultat på temat:

Från Physorg – studien baserad på 50 000 japaner äldre än 40 år över en 12-årsperiod:

The results showed that men of regular weight (with a BMI of between 18.5 and 25) at age 40 live for an additional average of 39.94 years, while those who are overweight (BMI of between 25 and 30) at age 40 live for a further 41.64 years. Women of regular weight live on average for a further 47.97 years, compared with overweight women_who live another 48.05 years, according to the study.

Obese men and women (BMI of 30 or more) live a further 39.41 and 46.02 years, respectively. But thin men (BMI of less than 18.5) are on average expected to live 34.54 more years, and thin women another 41.79 years, the study showed.

Från Science Daily – studien baserad på 11 326 vuxna kanadensare över en 12-årsperiod:

During the study period, from 1994/1995 through 2006/2007, underweight people were 70 percent more likely than people of normal weight to die, and extremely obese people were 36 percent more likely to die. But overweight individuals were 17 percent less likely to die. The relative risk for obese people was nearly the same as for people of normal weight. The authors controlled for factors such as age, sex, physical activity, and smoking.

Ovanstående resultat är alltså inte menade att skrämma ”underviktiga”, vilket jag spontant anar ändå inte är särskilt troligt, utan snarare att de ständigt debatterade ”extrakilona” åtminstone inte verkar entydigt hälsovådliga.

Mot ovanstående resultat kan det även vara värt att visa utvecklingen på landsnivå – från sidan 208 i den senaste Folkhälsorapporten (pdf):

Mellan 1988/1989 och 2004/2005 så har BMI-kurvan plattats till något och förskjutits något åt höger – andelen överviktiga har alltså ökat, samtidigt som andelen underviktiga minskat. Under perioden ökade även medellivslängden drygt fyra år för män och drygt 2,5 år för kvinnor under perioden (och mellan 2004 och 2011 har medellivslängden ökat ytterligare cirka 1,5 år för män och drygt ett år för kvinnor) och hjärtinfarkterna har länge minskat kraftigt, vilket åtminstone inte direkt motsäger citerade forskningsresultat. Vidare på temat finns även en DN debatt-artikel från 2008 med rubriken ”Larmen om fetmabomb är kraftigt överdrivna”.

Och angående utseendet så hade Marilyn Monroe ett BMI runt 23 och Brad Pitt BMI runt 28, så även på utseendefronten bör det kunna gå att leva ett fungerande liv även om man inte längre kan använda kläderna från studentbalen. Just åldern är vidare en markant faktor i den ökade samhällsvikten – precis som i cancerfrågan så gör den ständigt ökande genomsnittsåldern tydligt avtryck.

Sedan bör det även påpekas att också viktideal varierat kraftigt genom tiderna – bilden från Cracked, där viss varning utfärdas för språkbruket i artikeln:

 

 

Vad ska du använda din skatteåterbäring till?

torsdag, mars 29th, 2012

Under några veckor i mars och april skickar Skatteverket ut 7,5 miljoner deklarationer. Har du fått din deklaration ännu? Kanske har du redan deklarerat? I år var det nämligen rekordmånga som deklarerade redan första dagen som detta var möjligt.

Även om slutskattebeskedet och utbetalningen av skatteåterbäringen dröjer än några månader så har du som väntar återbäring säkert börjat fundera på vad du ska använda pengarna till. Kanske är det nu du har det perfekta tillfället att starta igång ett pensionssparande? Inte nog med att det är viktigt för dig att se över ditt behov av att spara till pensionen, dessutom blir ju det pensionssparande som sker i år avdragsgillt i deklarationen nästa år.

Det är viktigt att ett pensionssparande anpassas efter dina förutsättningar och behov. Exempelvis därför att det kapital som du sparar ihop i en pensionsförsäkring tidigast kan börja utbetalas från 55 års ålder. Om det för dig är viktigt att ha pengarna tillgängliga innan dess kan det finnas någon annan sparandeform som är mer aktuell. Även om 55 års ålder känns långt bort idag kan det vara bra att sätta undan en viss summa pengar som inte går att använda innan dess. Detta eftersom pengarna då verkligen sparas till det de är tänkta för och inte används till något annat.

Om du tycker att det är svårt att veta vad som är ett lämpligt pensionssparande för dig så kan du få hjälp av oss med att se över detta genom att boka rådgivning. Om vi tycker att det finns något sparande som du behöver starta igång får du råd av oss vad det gäller det. Om du redan sparar och det sparandet passar ditt behov får du rådet att fortsätta med det. För att vi ska kunna lämna råd som är anpassade för dig behöver vi veta en del om dig. Vad vi behöver känna till om dig kan du se genom frågeformuläret som finns på vår hemsida.

Vad är det som gör pensionen så krånglig?

onsdag, mars 14th, 2012

Varför upplevs det så svårt med premiepension, orange kuvert och tjänstepension? Kanske för att pensionsområdet kompliceras i onödan? Att området framställs på ett krångligare sätt än vad som är nödvändigt anser åtminstone experter på området. Gör gärna DN:s pensionstest och se om det verkligen är så svårt!

Något som säkert bidrar till att sparande till pensionen upplevs som svårt är att man inte vet vad man ska jämföra avkastningen på sitt sparande med. När nu det orange kuvertet landar i din brevlåda ska du som premiepensionssparare få lite uppgifter att jämföra din premiepensionsavkastning med.

För det första kan du mycket enkelt på sidan 4 i årsbeskedet från Pensionsmyndigheten (det orange kuvertet) se vad dina premiepensionsfonder har haft för värdeutveckling och jämföra det med värdeutvecklingen för den genomsnittliga premiepensionsspararen (-11 % under 2011).

Om du som ett nästa steg dessutom loggar in på dina pensionssidor på Pensionsmyndighetens hemsida kan du ta del av vad dina premiepensionsfonder avkastat i snitt per år sedan starten.

Statistik från Pensionsmyndigheten visar att hälften av landets ca 6,2 miljoner premiepensionssparare har haft en genomsnittlig värdeutveckling på mellan 2-4 procent sedan starten, ca 1,6 miljoner sparare har haft en genomsnittlig värdeutveckling på mellan 0–2 procent och ca 59 000 sparare har haft en värdeutveckling på mer än 8 procent. Ca 4 000 sparare tyvärr har fått se sitt premiepensionssparande minska i värde med mer än 6 procent sedan starten.

Det är dock viktigt att du inte stirrar dig blind på fonders historiska avkastning när du ser över ditt pensionssparande utan att du istället ser till att ditt sparande är anpassat till din vilja att ta risk, den tid du har att spara och ditt intresse för sparande. Med ett högt risktagande är tanken att man ska ha chans till hög avkastning men man måste då också vara beredd på förlust. Med låg risk kan man inte förvänta sig så hög avkastning men tanken är då att man inte heller ska behöva förlora så mycket.

Vad det gäller risktagande och premiepensionssparande finns fondvalsguiden till din hjälp. Om du skulle vilja ha hjälp med att anpassa ditt totala sparande  efter dina behov får du gärna kontakta oss och boka rådgivning!