Arbetslivet – en lång väg att vandra


Alla har väl hört talas om att vi behöver jobba längre för att pensionspengarna ska räcka. Många blir upprörda – är det livet ut som gäller eller vad?!

Det här inlägget handlar om att behöva jobba, orka jobba, vilja jobba och att få jobba. Det handlar om höjd pensionsålder.

I år kommer Riksdagen att få ta ställning till ett förslag angående lagförändring om höjd pensionsålder. Det pratas redan mycket om det, men lagförslaget har inte gått igenom än (januari 2018) – däremot är det högst sannolikt att det kommer att göra det.

Kom ihåg att den här höjningen bara har med den lagstadgade allmänna pensionen att göra. Vi har ju även tjänstepensioner och förhoppningsvis eget pensionssparande som inte berörs. Enligt förslaget höjs den tidigaste uttagsåldern för allmän pension från 61 år till 62 år 2020. Därefter kommer ytterligare två höjningar 2023 och 2026. (Lugn, det finns en tabell längre ner.)

För de flesta är den vanliga pensionsåldern idag 65 år, det är det siktet oftast är inställt på. Fram till 1999 var faktiskt den allmänna pensionsåldern 65 år, men ändrades då till uttag tidigast från 61 år. I praktiken kan vi ha tre olika pensionsdelar som sinsemellan kan ha olika pensionsåldrar. I mångt och mycket får man själv bestämma hur man vill ha det.

Detta gäller 2018:
Allmän pension: Tidigast från 61 år. Ingen automatisk uttagsålder. Tjänstepensioner: Stora variationer. Tidigast från 55 år, senast från 70 år. Automatiskt från 65 år. Privat pensionsförsäkring eller Individuellt pensionsspar (IPS): Tidigast från 55 år, senast från 70 år. Automatiskt från 65 år om inte annat avtalats.

Förslag till höjning av tidigaste uttagsålder för allmän pension:

Ingen automatisk uttagsålder

Ändringen genomförs
Typ av pension 2020 2023 2026
Allmän pension 62 år 63 år 64 år

 

Om du har seriösa planer att pensionera dig tidigare måste det ske genom uttag från tjänstepension eller eget sparande. Det är det egna sparandet som du kan påverka direkt genom att spara mer. Dessa frågor kan vi hjälpa dig med om du bokar en rådgivning som ingår som en av dina medlemsförmåner.

Höjningen av pensionsåldern hänger framför allt ihop med ökad medellivslängd och är en europeisk trend. Det finns röster för och emot höjningen, enligt en Sifo-undersökning 2017 är majoriteten i Sverige, 56 %, emot förslaget och bara 8 % tycker att det är mycket bra.

Idag är det ändå få som utnyttjar sin rätt att bli pensionär redan vid 61 år. Vid ingången av 2017 var 4,5 % av alla pensionärer yngre än 65 år, ca 100 000 personer. Tidiga uttag är naturligtvis ofta en ekonomisk fråga, många drömmer om det, men långt ifrån alla har råd.

Vi får också nya rättigheter. Idag har vi laglig rätt att arbeta till 67 års ålder, men det kommer att höjas till 68 år 2020 och till 69 år 2023, om alltså lagförslaget går igenom.

Fler och fler börjar uppskatta möjligheten att få vara kvar i arbetslivet längre. En undersökning från AMF 2017 kom fram till att 24 % av pensionärerna hade velat jobba längre. Färsk statistik från Statistiska centralbyrån visar att 17,3 % av åldersgruppen 65-74 år fortfarande arbetar, det är 193 000 personer! Utvecklingen är dessutom ökande. Man kanske bara arbetar deltid, kanske med någonting annat än vad man gjort tidigare, men har en löneinkomst som går att leva på eller åtminstone dryga ut pensionen med. Dessutom ger en fot kvar i arbetslivet även mycket annat än bara pengar.

Tyvärr är åldersdiskriminering omfattande i Sverige, enligt studier gjorda av Inspektionen för socialförsäkringen allvarligare än etnisk diskriminering. Förhoppningsvis blir arbetsgivare undan för undan öppnare för senior arbetskraft nu när vi både förväntas, måste och får jobba högre upp i åldrarna.

Kom ihåg: rådgivning ingår i medlemsavgiften hos Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Här kan du boka rådgivning.

Historiska pensionsåldrar (för lagstadgade pensioner)                                   

Årtal Ålder Benämning
1913 67 år Allmän pension (den första lagstadgade, medellivslängd 60 år).
1935 67 år Folkpension
1960 67 år Allmän tilläggspension (ATP)
1976 65 år (rörligt 60-70 år) Folkpension och ATP
1999 61 år tidigast, eget val Allmän pension (medellivslängd 2017 83 år)

Mer läsning
Pensionsmyndigheten: Pensionsåldrar i Sverige – en tillbakablick
Dagens Industri: Debattartikel om höjd pensionsålder, skriven av Johan Nystedt och Karin Lidman från Nordea.

 

Skrivet av

Rita Roos

2018-01-30
 

Studerandeförsäkring

Vi har tagit fram en speciell försäkring för dig som pluggar till lärare.

Hjälp med pensionen

Vi hjälper dig att planera eller spara till pensionen, barnen eller något annat. Boka tid med våra rådgivare.

Försäkring för alla barn

Välj mellan Barnförsäkring Stor eller Barnförsäkring Bas. Båda omfattar alla barn i familjen.

3 kommentarer

  • Mats westergren says:

    Tack för bra info, när måste jag informera uttag av pension den statliga, får man automatiskt pensionsbeviset för lägre inträde o resekostnader tack för ert svar . Mats

  • Mats westergren says:

    Tack för bra info, när måste jag informera uttag av pension den statliga, får man automatiskt pensionsbeviset för lägre inträde o resekostnader tack för ert svar . Mats

  • Lärarförsäkringar skriver:

    Hej Mats och tack för din kommentar!

    Jag utgår ifrån att du menar uttag av allmän pension. För att sätta igång den kontaktar du Pensionsmyndigheten 2-3 månader innan. När pensionsutbetalningen har kommit igång kan du på Pensionsmyndighetens webbplats beställa ett pensionsintyg.

    Den allmänna pensionen kan man ju sätta igång redan från 61 år och för att få vissa rabatter räcker det att visa pensionsintyget för att få rabatten, åldern är mindre viktig. Vissa andra rabatter grundas på åldern 65 år. Om du är yngre än 65 år får du kontrollera på varje ställe separat.

    Hoppas att det här kan hjälpa dig en bit på vägen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *